Sverige susar förbi tågfönstret i vår färd mot skåne. Änsålänge har Isac uppfört sig precis så som jag önskar, vi får hoppas att de håller i sig. 2 timmar kvar....
Jag skriver för att få de ur mig, men antagligen skriver jag mest för att mina nära och kära som bor långt borta ska ha en chans att följa min och min familjs vardag.
Helt enkelt inget och allt om oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar